Ja tack!
Johan och jag drömde oss bort till en ensam helg i sthlm. Alltså tänk att få vakna upp ensamma i sängen, äta en lugn, fridfull frukost, läsa tidningen i sängen efter frukost, äta 3rätters i lugn o ro, dricka gott i lugn och ro, bajsa o kissa i lugn o ro, duscha i lugn o ro, älska utan att behöva skynda sig ifall barnen vaknar (haha), shoppa i lugn o ro, SOVMORGON BÅDA SAMTIDIGT, åka bil och prata om allt mellan himmel o jord i lugn o ro.... Ja ni, jag skulle kunna göra listan lång. Sist vi hade en kväll va i augusti förra året...
Jag och min älskade behöver det!

Men sen när man väl sitter där, så är man ledsen och har ångest över att man saknar barnen så otroligt så det gör ont i hjärtat! Varför är människan så konstig?

Jag ammar fortfarande sen skulle jag aldrig kunna lämna ifrån mig Max än, 1 timme går knappt när jag tränar så... Tycker han är på tok för liten! Usch, bara tanken att lämna ifrån mig han längre än nån timme ger mig ångest!

Om några månader så...