De där med att blogga har jag tappat lusten för fullständigt... Jag hinner inte! Nu fick jag lite tid över... så vi får se då.


Jag kommer i några jeans jag har nu, skönt! Ligger runt 70kg nu, 15 kvar, heja heja! Jag har börjat rida igen, tar lektioner ute i Färsta. Får dock dåligt samvete mot hästen jag rider, då dom går vissa gånger 3 lektioner på raken... tycker det är hemskt! Det är ju lite annat att ha egna hästar att rida o träna med. En dag ska jag ha häst igen och tävla hoppning som förr... såååå roligt! Man är lite ringelrostig om jag säger så, vilken träningsvärk jag hade dagen efter...pjuh!

Annars tränar jag spinning, styrka och lite på crosstrainern...de går framåt!

Max går upp i vikt som han ska, är nöjd för de mesta och växer så det knakar. Igår fick han vaccinationsprutor o de gillade han inte såklart!:( Han väger över 7kg och är 67cm lång! :) Stora killen!

Troy börjar på dagis på måndag, är lite nervöst men de ska nog gå bra! Han vet jag inte alls vad han väger för lilla herrn vill inte ställa sig på vågen på BVC så det får vara :)


På fredag eftermiddag följer vi med mamma och pappa till fjällen o blir där över helgen, MYS! Johan åkte nämligen på jobbet idag...o kommer hem på onsdag :)
Vi suktar efter en nyare bil... nu få vi bytt kamremmen, besiktat o donat med bilen så känner vi för en nyare modell! Inget fel med den vi har, men en disel bil vore perfekt då Johan kör så mkt! Vet ni av någon så hojta till :)


Nu måste jag ägna mig åt Dojjs, medans Max sover! Hej!

Ja tack!
Johan och jag drömde oss bort till en ensam helg i sthlm. Alltså tänk att få vakna upp ensamma i sängen, äta en lugn, fridfull frukost, läsa tidningen i sängen efter frukost, äta 3rätters i lugn o ro, dricka gott i lugn och ro, bajsa o kissa i lugn o ro, duscha i lugn o ro, älska utan att behöva skynda sig ifall barnen vaknar (haha), shoppa i lugn o ro, SOVMORGON BÅDA SAMTIDIGT, åka bil och prata om allt mellan himmel o jord i lugn o ro.... Ja ni, jag skulle kunna göra listan lång. Sist vi hade en kväll va i augusti förra året...
Jag och min älskade behöver det!

Men sen när man väl sitter där, så är man ledsen och har ångest över att man saknar barnen så otroligt så det gör ont i hjärtat! Varför är människan så konstig?

Jag ammar fortfarande sen skulle jag aldrig kunna lämna ifrån mig Max än, 1 timme går knappt när jag tränar så... Tycker han är på tok för liten! Usch, bara tanken att lämna ifrån mig han längre än nån timme ger mig ångest!

Om några månader så...