Okej. 10 veckor kvar tills bebis anländer, kanske tidigare. Tiden bara rusar, jag fattar bara inte vart tiden tar vägen. Känns som att jag plussade igår.
Vi har inte köpt en penal, förutom 2 bodys, en liten mössa och ett par byxor. Tiden har bara inte funnits där. Och vi är mitt uppi flytten. Svärmor va hit igår med massa flyttkartonger som står så fint här inne i vardagsrummet. Vet inte vart jag ska börja, kläder går ju inte, och inte porslin, och man vill inte plocka ner för mkt så man vantrivs helt o hållet här, då funkar inte min vardag.

Troy äter lite mer nu, kinkig är han ju. Men nu dricker han välling och jag fick till o med i han köttbullar häromdagen :) Fick lite tips o råd på BVC, men dom tyckte absolut inte att han va överdrivet smal, visst de där babyfettet har han aldrig haft, men toksmal är han inte, sa dom :) Och han hade inte gått ner i vikt, SKÖNT. Sen har ju Troy en ENORM vilja och humör, vilket han har haft sen han föddes, det är det han är "känd" för på BVC ;) När han har skrikit, då har han SKRIKIT, med sjuk hög, ljus röst, skrikit så han tuppat av, sen en period så dunkade han huve i golvet/väggen hårt när han blev arg eller inte fick som han ville. Så på bvc sa dom att de också kan ha o göra med matvägran, att det är viljan som säger ifrån.
Kan ju även säga så att när jag är hemma själv under veckorna, är trött o slut ioch med grav. så har jag väldigt svårt att sätta gränser, man orkar liksom inte alltid med ett raseriutbrott och att han ska dunka huvet i golvet, så istället för han göra som han vill. Men jag ska bli bättre på det, jag har lovat mig själv det.
Troy är en söt liten herre med STOR vilja och humör :)




Nej, nu ska jag lägga mig på sängen o vila!