Ännu ett liv.

Återigen har ett ungt liv gått till spillo. Även fast jag inte kände människan, bara att jag visste vem det var och att vi har varit i samma kretsar, berör det mig enormt. En flicka, en dotter har försvunnit. Till vilken nytta?
Återigen får det mig att tänka till, hur förbannat jävla tacksam jag är för det jag har idag.

Tänker på de anhöriga och vännerna!



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback