Jag är så lyckligt lottad. Att just Troy blev min, det är som i en saga. Ibland blir jag rädd att vakna.
Jag behöver inget annat än just Troy.
Och Johan såklart, han gör det komplett. Allt annat är oviktigt.

Jag är allergisk mot sprit, visste ni det? När jag dricker det blir jag knäpp, inte "knäpp", utan knäpp på riktigt, när jag har fått i mig tillräckligt, vilket händer väldigt ofta. En är för mkt och tusen är aldrig nog... ungefär så! Jag önskar man kunde ha lika roligt utan det, jag hoppas den dagen kommer en vacker dag.
En dag i taget va det.....