Huga.
Mån; Core & spinning
Tis; Core cirkel & spinning, försov mig till coren, ingen ursäkt, jag vet!
Ons; Challenge
Tors;Spinning
Fre; Spinning
Min lillnisse e förkyld för första gången:( Snoret bara rinner, torrhosta och slemmig i halsen.... Han somnade inte fören kvart över nio ikväll, förstår jag det med allt snor, hua, önskar jag kunde byta med han. Han är ju så hjälplös o liten o söt. Efter promenaden imorse och lunchen, så la vi oss både två, de va såå supermysigt, hud mot hud under täcket, åsså snutte han lite, sen la han sitt söta huve på mitt bröst och tvärslockna...då va klockan kvart i tolv, vi sov till tre!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Sjukt skönt!!
Va på HLR kurs förut på småbarn, väldigt lärorikt. Vi tittade på en liten filmsnutt om en flicka som satt i halsen, jag fick gåshud och tårarna va nära, även om den va dålig gjord. Jag gråter för allt, lika mycket som när jag va gravid, gråter om jag ser två stycken pussas på tv, gråter om någon e bra på Idol, gråter för princip, ja allt...sjukt känslig! Nåväl, som sagt, mkt lärorikt, men jag hoppas för allt i världen att man aldrig ska måsta behöva använda det vi lärde oss, jag är livrädd att Troy ska sätta något i halsen, verkligen livrädd! Känns som att jag kommer ge han purémat tills han blir tio år!
När syrran va liten satt hon en hel fiskbulle i halsen. Jag va väl runt 5 år, så va vi uppe o momma o moffas sommarstuga, jag tänkte väl inte på det utan la bara på en hel bulle på hennes tallrik, ja och den tog ju hon upp och svalde hel... gissa om det vart igentäppt i halsen? Minns att jag ställde mig upp och satt händerna för min mun, tittade på medans momma gjorde allt för att den skulle komma upp, minns syrrans blå/lila/vita ansikte och hennes blå/lila/vita ansikte... tillslut sprang jag bakom huset och grät och trodde hon va död. Tillslut kom moffa och hämtade tillbaka mig, åsså tittade vi på fiskbullen som satt i hörnet av balkongen, som tillslut hade kommit upp, i sista sekund. Sen dess är jag livrädd, jag minns det som igår.
Jag hoppas jag aldrig mer behöver uppleva det.
Efter kursen körde jag ett spinningpass, mkt skönt! Sen hem o mystse o pussa på min lilla sjukling... som nu sover så sött!
Imorgon kommer mamma hit, ska äta middag med oss innan hon ska på utomhusbio!
Näe, nu blir det sängen... gissar på en dålig natt inatt också!
Hejdå!
Tis; Core cirkel & spinning, försov mig till coren, ingen ursäkt, jag vet!
Ons; Challenge
Tors;Spinning
Fre; Spinning
Min lillnisse e förkyld för första gången:( Snoret bara rinner, torrhosta och slemmig i halsen.... Han somnade inte fören kvart över nio ikväll, förstår jag det med allt snor, hua, önskar jag kunde byta med han. Han är ju så hjälplös o liten o söt. Efter promenaden imorse och lunchen, så la vi oss både två, de va såå supermysigt, hud mot hud under täcket, åsså snutte han lite, sen la han sitt söta huve på mitt bröst och tvärslockna...då va klockan kvart i tolv, vi sov till tre!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Sjukt skönt!!
Va på HLR kurs förut på småbarn, väldigt lärorikt. Vi tittade på en liten filmsnutt om en flicka som satt i halsen, jag fick gåshud och tårarna va nära, även om den va dålig gjord. Jag gråter för allt, lika mycket som när jag va gravid, gråter om jag ser två stycken pussas på tv, gråter om någon e bra på Idol, gråter för princip, ja allt...sjukt känslig! Nåväl, som sagt, mkt lärorikt, men jag hoppas för allt i världen att man aldrig ska måsta behöva använda det vi lärde oss, jag är livrädd att Troy ska sätta något i halsen, verkligen livrädd! Känns som att jag kommer ge han purémat tills han blir tio år!
När syrran va liten satt hon en hel fiskbulle i halsen. Jag va väl runt 5 år, så va vi uppe o momma o moffas sommarstuga, jag tänkte väl inte på det utan la bara på en hel bulle på hennes tallrik, ja och den tog ju hon upp och svalde hel... gissa om det vart igentäppt i halsen? Minns att jag ställde mig upp och satt händerna för min mun, tittade på medans momma gjorde allt för att den skulle komma upp, minns syrrans blå/lila/vita ansikte och hennes blå/lila/vita ansikte... tillslut sprang jag bakom huset och grät och trodde hon va död. Tillslut kom moffa och hämtade tillbaka mig, åsså tittade vi på fiskbullen som satt i hörnet av balkongen, som tillslut hade kommit upp, i sista sekund. Sen dess är jag livrädd, jag minns det som igår.
Jag hoppas jag aldrig mer behöver uppleva det.
Efter kursen körde jag ett spinningpass, mkt skönt! Sen hem o mystse o pussa på min lilla sjukling... som nu sover så sött!
Imorgon kommer mamma hit, ska äta middag med oss innan hon ska på utomhusbio!
Näe, nu blir det sängen... gissar på en dålig natt inatt också!
Hejdå!
Kommentarer
Trackback